Utveckling sker inte linjärt. Mänsklighetens historia är full av gupp och krökar på den väg som lett oss från grottornas målningar till dagens digitala plattformar för tanke- och kunskapsutbyte. Men aldrig har utvecklingen varit så snabb, bred och tagit så många banbrytande kliv efter varandra på kort tid. Så till den grad att fler och fler i maktposition faktiskt vill göra halvhalt, en tankepaus. Dåtidens krig och farsoter skapade naturliga brott i samhällsutvecklingen. Med ruinerade länder, minskade befolkningar och regelverk satta ur spel, fick man efter var motgång resa sig och börja om. Oftast två steg längre bak än tidigare. Nu blir det inte så. Världen har nyligen genomlidit en pandemi, kriget rasar i Europa och motsättningarna i världen ökar. Ändå rullar digitalisering, automatisering och andra megatrender på. Som vore de ostoppbara. Men det är de ju inte. Vi som mänsklighet har makten över vårt öde, och får inte bli slavar under det vi själva skapat. Och vi ser nu en form av paradigmskifte. För första gången går internationella forskare från akademi och näringsliv ut gemensamt och vill pausa AI-utvecklingen. Enade, för att inte rubba konkurrensen sinsemellan. Men tydliga med det demokratiskt och etiskt nödvändiga i det, för att säkra människans fortsatta makt över vår framtid och utveckling. Svenska lärosäten går alltmer tillbaka till gamla tentasystem – i sal, med papper och penna. Utan tillgång till digitala hjälpmedel, för att inte ge studenter otillbörliga fördelar och därmed missvisande testresultat. I Betalningsutredningens pinfärska betänkande, SOU 2023:16, föreslås att vissa samhällsviktiga verksamheter, såsom apotek, måste ha kontanter som tillgänglig betalmetod. Av demokratiskäl, då alla inte kan hantera digitala betallösningar. Men även för att minska allas vår sårbarhet vid allvarliga kriser, såsom krig eller katastrofer. Även om elen slås ut måste du kunna betala för att få din viktiga medicin, helt enkelt. Och i en tid när flera större banker stänger kontoren för spontanbesök, håller andra emot. Med argumentet att den samhällsviktiga funktion som banken utgör, måste kunna garanteras alla – digitalt eller analogt. Och förstås med insikten om, att i en värld som ständigt utvecklas kommer det digitala och automatiserade vara trist slentrian, medan det mänskliga mötet och personlig service är det folk kommer att välja till. Och betala för att få. Det som tidigare ansågs gammaldags och förlegat skänker nu gläjde, känsla av sammanhang och exklusivitet. Lite mer utvecklingsinriktat uttryckt – det öppnar för stora affärsmöjligheter framåt. Bara vi vågar fortsätta längs just den kröken på mänsklighetens vindlande väg.