Den blomstertid nu kommer, med lust och fägring stor. Det finns säkert ingen som står oberörd inför denna psalmstrof, som så starkt förknippas med skolavslutningar och sång i diverse tonarter av sommarlovstörstande barn.

 

Med ett stänk av vemod konstaterar jag att det just nu är som längst tills den upplevelsen kan återuppstå. Sommaren dör sakta bort och därmed skärpan i denna och alla tidigare somrars ljuva minnen. Avslut är vemod men innebär också nystart. Och nya möjligheter!
Hösten är fylld av löften om framtiden – särskilt ett år som detta valår. Men framförallt ­betyder det nystart för barnen och för skolan, när ett nytt läsår inleds. Förväntan på nya ­relationer som påbörjas eller­ existerande som fördjupas. Kanske önskan om nya lärdomar, erfarenheter och kunskaper att ta med sig vidare i livet.
Så på vilket sätt kan vi vuxna ­bidra – som föräldrar eller som samhälle – till att barnens förväntningar kan infrias? Genom att den utbildningsbana som barnet väljer faktiskt bär vidare in i ett arbetsliv. Och att rusta barnet för att det är genom egna ansträngningar, och ganska påtagliga sådana allt som oftast, som vi människor ­bygger lyckan och framgången i våra liv.
Forskningen visar på ett tydligt samband mellan en fullgången gymnasieutbildning med skapliga betyg och en god möjlighet att hävda sig på ­arbetsmarknaden. Mot­satsen är minst lika tydlig, det vill säga utan en fullständig gymnasieexamen får du riktigt svårt att få jobb. Det syns tydligt i ett Sörmland där ungdomsarbetslösheten bitit sig fast på alltför höga nivåer.
Sommaren må dö, men inte löftet om framtiden! Vårt näringsliv skriker efter kompetens både på kort och längre sikt; det gäller alltifrån handel och utbildning till IT och transporter. Nära nog varje bransch anser att det utbildas för få ungdomar inom deras specifika yrkesgrupper och med färre som uppfyller de formella kraven blir egenskaper såsom driv och vetgirighet allt viktigare, ibland faktiskt den avgörande faktorn för att få en anställning. Forskning visar också att föräldrar har störst påverkan på sina barns yrkesval. Attityden på hemmaplan till olika typer av utbildning påverkar alltså hur många som väljer en specifik utbildning och därmed samhällets utveckling.
Alla vill vi att våra barn och ungdomar kommande ska få sjunga om blomstertiden för full hals vid skolavslutningen, för att sedan med frimod gå ut och möta livet som vuxna, ­rustade för den verklighet som väntar där. Som vuxna kan vi gärna stämma in i sången, men det avgörande blir ändå budskapet vi över tid sänder till våra barn: välj en utbildning som du är intresserad av och som faktiskt leder till jobb.
Slutför utbildningen, men sitt inte av tiden i skolan, utan ansträng dig så du lär dig så mycket du kan. Det ger högre betyg och stärker dina kort. Och sist men inte minst, låt ditt inre driv och engagemang synas utåt! Se där, ditt barn lär bli en knoppande ros som ingen arbetsgivare skulle försätta chansen att få att blomma!