Missförstå mig rätt. Jag längtar inte efter pandemier där folk dör, där människor förlorar jobb, företag går i konkurs och länder sjunker ned i lågkonjunktur. Men det är ändå något visst med kriser. Med vad som händer med oss människor när vi ställs inför ett hot. Det må vara ett smittsamt virus som nu, terroristattacker mot det öppna samhället eller jordbävningar som ödelägger och förstör allt i sin väg. OK, vissa blir rädda och aggressiva –alltifrån forskare och opinionsbildare till vanliga medborgare. Andra, såsom vissa världsledare, förblir lika aggressiva som alltid. Men majoriteten samlar sig när en yttre fiende hotar. Tillsammans skapar vi en vägg av medmänsklig kraft, stark nog att stå pall för vilken motgång som helst. Den känslan gillar jag! Att var och en gör gott – för att vi alla har att vinna på det. Just nu yttrar sig detta på många olika sätt. Senast i den partiledardebatt som följde regeringens vårproposition. De vanligtvis ganska tuffa och konfrontationsinriktade tongångarna hade förbytts i ett samtal av resonerande karaktär och med, ja, ett uns av värme. Signal: enighet och styrka! Tänk om vi kunde stanna i detta sätt att bemöta varandra, även när dagens allvarliga läge lättat. Eller är det så paradoxalt att vi behöver en kris för att verkligen se värdet i och vårda våra medmänniskor, det lokala näringslivet och det samhällssystem vi byggt upp? Egentligen inte. Välvilligheten är extra tydlig just nu, men det görs så mycket gott även annars. Alla arbetsgivare som regelbundet tar emot praktikanter för att förenkla dessas väg in på arbetsmarknaden. Erfarna chefer som är mentorer till yngre förmågor på väg upp. Och alla företag som sponsrar svenska idrottsklubbar, för att inte tala om alla vuxna som jobbar där ideellt så att barn och unga ska kunna idrotta. Eller grannsamverkan och familjegenerationer som hjälper varandra för att få vardagen att fungera! För detta är sedan gammalt. Redan i 1800-talets USA predikade Metodistkyrkans grundare, John Wesley på temat: ”Gör allt gott du kan, på alla sätt du kan, så ofta du kan, för alla människor du kan, så länge du någonsin kan.” Våra företag skriker efter hjälp och det vi kan göra är att fortsätta konsumera lokalt, vare sig det rör mat, kläder eller upplevelser. I sommar får vi alla en chans att stötta besöksnäringen som aldrig förr, för några resor utomlands lär det inte bli tal om. Kanske inte ens under resten av året. Så vi har gott om tid än för goda gärningar! Tro det eller ej.
INTEGRITETSPOLICY
REFERENSER